GabriellaOlofsson

sitter en helt vanlig söndag och tittar på TV, väntar på att F ska komma hem från fjällen och höra av sig. längtat efter han hela helgen tills jag vet att jag kommer att få träffa han ikväll. livet sätter så lätta krokben för mig och jag faller så lätt... en låt, ett ord, en mening och jag ligger på rygg som en sköldpadda och kommer inte upp.
jag vet ju att när jag väl kommer dit finns de ingen annanstans jag heldre skulle vilja vara men tiden mellan "längtan när jag inte kan vara me han" och när "jag är med han" är den jobbiga. alla gamla intryck och känslor som stör, ärr som visar sig mer än vanligt, plaster du inte vill besöka igen, låtar som stämplat tiden.

jag vill resa bort med dig för de gjorde vi aldrig, vi hade de så bra att de fanns ingen tanke på någonting annat. vi levde i stunden och de var hur bra som helst.
visste inte dättre och de bara flöt på tills verkligenheten kom ikapp oss, jag fixade det inte.
började leva livet som jag gjorde innan dig och insåg att jag inte gjort de klart.
du kom, jag såg och du gick segrende ut ur förhållandet, jag har aldrig tappat mig sj så långt ner tidigare.
du fick mig att inse vad jag aldrig fattat tidigare, de fanns verkligen. rädd som adrig förr har jag fortfarande inte insett fakta för du dyker ständigt upp i tid och otid.
du kommer alltid att vara prioriterad om än jag insett att efter den här tiden att de finns inte(!) jag fixar de inte igen, inte igen!!! aldig mer, du tog min son ifrån mig med all rätt men jg kan inte sluta tänka på han. fatta hur underbar han hade varit, eller?

ska iväg nu och träffa den saknade, i fyllan

I en hel vecka har jag nu inte kunnat hålla minen, jag kan inte sluta le... och de borde ju vara en bra sak om jag nu inte hade de yrket som jag har idag. inte ens dom värnpliktiga kan få mitt leende på fall vilket innebär problem eftersom dom misslyckas ständig och behöver uppläxning, men vem tar en "argleenade" person på allvar...hmm, ingen(!) haha! dock kan jag inte bestämma om min positiva inställning beror på de fina vädret som vi har...-5grader, blå himmel, strålade sol och dom roliga övningar i skogen eller en viss F som tagit upp all min fritid denna vecka, de kan ju vara en kombination också... Idag har jag bokat resa till Falun nästa helg för att hälsa på Cathrine, ska bli riktigt roligt att träffa henne och se hur hon har de där nere. längtar till imorn för då ska jag ta tag i lägenheten som för viss del har börjat ta lite merform men imorn smäller de...eller iaf till veckan eftersom man är ledig..SPORTLOV!! de är ju huuuur bra som helst. tillbaka till ölen nu 

det finns verkligen ingenting som kan få mig att lämna norrland när vädret är sååå här härligt. kylan biter i kinderna, när du andras in känner du den kalla luften ner i lungorna och när du andas ut bildas ett rökmåln som sakta tynar bort. solen lyser och det finns inte ett moln på himlen och de enda som saknas är någon som älskar vintern lika mycket som mig!!!

på jobbet för jag en dagbok över tabbar som soldaterna samt befälen gör och i veckan har jag haft fullt upp bland annat en Kapten som alltid säger - men hur svårt kan de vara, hur enkelt som helst, inga konstigheter osv. de finns verkligen ingenting som är svårt i hans värld. soldaterna genomför en övning där dom bär varandra på bår i svårt terräng och tycker de är jobbigt, svårt och tungt. sista hindret är över ett staket och när dom passerat de säger Kapten som vanligt - hur enkelt som helst. därefter ska han själv över och faller handlöst i snön... som sagt: hur svårt kan de vara. klockrent!! många av alla tabbar som vi gör är dock såna  som man måste vara i situationen för att tycka att de är roligt eller så måste man helt enkelt vara militär:/

blev kvar på jobbet över natten igår så de känns skönt att vara hemma i lägenheten i kväll + att de är vilodag...sweet!! ska inte lyfta ett finger förutom en promenad i kylan: P hehe

imorn gäller de, simtest!! 400m klarar jag nog utan problem men då var de den där j*vla dockan som jag ska hämta på botten och boxsera. hata vatten säger jag bara men de är bara ge sig f*n på att jag ska klara de.

fast än vi har tråkig utbildning nu på jobbet känns de som att jag har haft en bra dag. planerat och genomfört övningar utan några större problem...varit på gymmet och kände ingen större ilska när jag missar nyckalhålet, fastnar i dörren, missar hatthyllan och sparkar i stolen för att jag missade lysknappen. en vanlig dag skulle jag förmodligen blivit väldigt upprörd men inte idag: ) och de bästa av allt, grädden på moset... fått ett mail av M som kommer att komma upp till norr inom en snar framtid. längtar som F A N !!! nu gäller det bara att komma ner på jorden för min del: )

nog svenska?

de blir så här när man är långledig, allt går åt pipsvängen. hade jag kunnat fatta mer fel beslut i helgen hade nog jorden gått under : P skämt å sido men verkligen allt har gått fel. om än de inte är jordens undergång så är de irriterade att de aldrig blir som man tänkt.
tjejfesten slog mig verklige på fingrarna, killar i kortare klänningar än jag någonsin skulle ta på mig, högre klackar och mer smink...haha! tala om att jag inte kunde känna mig mer missanpassad. karman slåg tillbaka på mogronen eftersom att den inträffade 15.40 lördag pga att jag var hemma 7.30 någon gång. trodde juldagen gjort sitt på ett tag men de tillhörde ju ett annat år så nu fick jag 2009 baksmälla, men som vanligt kan de alltid blir värre tydligen. tror att min tro på nykterism är bättre för då kan jag iaf stå för dom dålig besluten som jag gör.
alkoholen vänder och vrider på oss människor tills vi varken blir av eller till, de är bara dax att inse de nu. sluta med allt som du inte själv vill göra eller stå för att du gör. har du en gång vä ländrat på dig ändra inte tillbaka då, de gör bara dig själv förvirrad. nu är de tillbaka till nått jag vet jag behärskar, jobbet! lev å må, de ska jag göra tills helgen kommer iaf

p.s. vad innebär de att ringa till någon mitt i natten och be om en sängplats? eller inte göra de...

eller man kanske kallas de humörsvägningar? bra dag, om än de inte blev som planerat fixade vi de på ett snyggt sätt. dom värnpliktiga har skött sig bra, bara skällt på dom 5ggr idag för att dom gjort fel men inga större grejjer. men(!) på hemvägen vänder allt på en micro sekund och allt slinter fel och jag flippar på mig sj för att jag inte fixar att lappa ihop livet! nu har de vänt igen, och sen fram och tillbaka 2 gånger under kvällen. tala om PMS men nu satsar vi på morgondagen. sista dagen för i veckan sen ska jag påbörja byggandet av mina möbler till lägenheten. längtar som sate: ) tills de blir klart iaf, kommer säkert stöta på ett antal problem på vägen dit men vi får ta de eftersom...