leendet som inte försvinner

I en hel vecka har jag nu inte kunnat hålla minen, jag kan inte sluta le... och de borde ju vara en bra sak om jag nu inte hade de yrket som jag har idag. inte ens dom värnpliktiga kan få mitt leende på fall vilket innebär problem eftersom dom misslyckas ständig och behöver uppläxning, men vem tar en "argleenade" person på allvar...hmm, ingen(!) haha! dock kan jag inte bestämma om min positiva inställning beror på de fina vädret som vi har...-5grader, blå himmel, strålade sol och dom roliga övningar i skogen eller en viss F som tagit upp all min fritid denna vecka, de kan ju vara en kombination också... Idag har jag bokat resa till Falun nästa helg för att hälsa på Cathrine, ska bli riktigt roligt att träffa henne och se hur hon har de där nere. längtar till imorn för då ska jag ta tag i lägenheten som för viss del har börjat ta lite merform men imorn smäller de...eller iaf till veckan eftersom man är ledig..SPORTLOV!! de är ju huuuur bra som helst. tillbaka till ölen nu 


Kommentarer
Postat av: Maria

Hej raring! Tänkte bara såga att jag faktiskt lever! :) Va kul att höra att du ler! Sköt om dig!

Stor Kram


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback