leendet som inte försvinner

I en hel vecka har jag nu inte kunnat hålla minen, jag kan inte sluta le... och de borde ju vara en bra sak om jag nu inte hade de yrket som jag har idag. inte ens dom värnpliktiga kan få mitt leende på fall vilket innebär problem eftersom dom misslyckas ständig och behöver uppläxning, men vem tar en "argleenade" person på allvar...hmm, ingen(!) haha! dock kan jag inte bestämma om min positiva inställning beror på de fina vädret som vi har...-5grader, blå himmel, strålade sol och dom roliga övningar i skogen eller en viss F som tagit upp all min fritid denna vecka, de kan ju vara en kombination också... Idag har jag bokat resa till Falun nästa helg för att hälsa på Cathrine, ska bli riktigt roligt att träffa henne och se hur hon har de där nere. längtar till imorn för då ska jag ta tag i lägenheten som för viss del har börjat ta lite merform men imorn smäller de...eller iaf till veckan eftersom man är ledig..SPORTLOV!! de är ju huuuur bra som helst. tillbaka till ölen nu 


hur svårt ska de vara

de var tydligen väldigt enkelt: ) hihi! från de att de känns som att de blir verkligen inte bättre än så här dyker småsaker upp som lyser upp vardagen och allt blev helt plötsligt så enkelt. varför göra de svårare än vad de är, visst att de kan gå fel, de kan verkligen gå jätte fel men vem tänker på de om 100år. om man bara alltid kunde tänka på de viset. F som jag träffade förra helgen och nu igår de sa bara pladask och allt var så natruligt. inga konstpauser, inga felsteg och bara klick så var de inte svårare än så. om jag bara nu kan hålla mig på torr mark och inte flyga iväg och sen dimpa ner som stene i vattnet. framför allt inte se framåt för han kanske ska iväg under en lång tid inom en snar framtid...
men livet leker och snart är de sportlov vilket betyder att sthlm here i come: ) saknat storstaden nu ett tag... skogen har ett fast tag om mig: P hehe! nu ska jag iväg och inte analysera utan leva upp till de...

!¤%*?#!... är över nu

taggningen inför första testet är ett avslutat kapitel efter genomförandet idag. det gick över förväntan på BEEP - och multitestet men insåg snabbt att det var inte de som var de avgörande för att jag ska ta mig in på skolan, de har med MHS och CTI proven att göra. MHS är försvarsmaktens version av hörskoleprovet vilket innebär att det gick kasst(!) de var helt enkelt för länge sen jag satt och konsentrerade mig på bokstäver och siffror under så lång tid. efter denna stora prestation av mig (tycker jag iaf) skulle CTI provet genomföras vilket är ett självuppskattningsprov. kör man på de passa du helt enkelt inte att jobba inom försvasmakten - svart på vitt!!! sen när man tror att de är klart och man ska kunna slappna av släpper dom bomben (!) dvs hur många platser de finns på dom olika inriktningarna och hur många som sökt. 9 plaster och 64 sökande, de kunde dom ju ha sagt innan man genomförde testerna och sluppit nervositeten... de är helt enkelt bara hoppas på de bästa och hoppas att dom inte skrattar åt en när dom tittar på provresultaten: P nu lämnar vi de och blickar framåt. isvak imorn om de inte är över -20grader och vem tror ni kommer att vara föregångsman (kvinna) joo...JAG! kul - ja men kallt! blir inte de av blir de strid: ) nu har jag varit utan soldater i 2dagar och jag saknar att jobba med dom men efter en hel dag imorn och kvällen kommer jag nog vara mättad ett tag: )

ny tändning

fredag den 13 tog jag mig genom utan några strörre förluster förutom att jag trodde de var torsdag så jag hade missat en dag under veckan med de gör inte mig någonting, de blev ju helg snabbare pga de: ) på de blev de sen en spontan fest hos AA ( såg juat att de där var inga bra initialer, haha!) träffade dom gammla goda och några nya ansikten vilket alltid är trevligt. spelade lite spel och helt plötsligt var klockan 3, ingen hade ens en tanke på de men de gör mig ingenting att de inte blev någon utgång. dock slår de ganska bra tillbaka på en när man sitter och dricker till kl 3. de är inte så att de gör morgondagen mycket lättare. lördagen var de ju då alla hjärtans dag vilket jag kom på idag morgonen... tala om att jag har varit borta i veckan, men de blir väl så när jag bott på jobbet i veckan och att man inte har någon speciell som man ska tillbringa dagen med: P 
tändningen då... först ett av dom nya ansiktena ifredags...mykt intressant: P ansökningen till afganistan behandlas nu och de innebär att om 3veckor att jag får veta vad som gäller. simprovet i veckan är fixat vilket innebär att de till veckan är kvar BEEP-test och MULTI-teste. sen ska de väl förhoppningsvis inte vara några som helst problem...

Vinterkyla och solsken

det finns verkligen ingenting som kan få mig att lämna norrland när vädret är sååå här härligt. kylan biter i kinderna, när du andras in känner du den kalla luften ner i lungorna och när du andas ut bildas ett rökmåln som sakta tynar bort. solen lyser och det finns inte ett moln på himlen och de enda som saknas är någon som älskar vintern lika mycket som mig!!!

på jobbet för jag en dagbok över tabbar som soldaterna samt befälen gör och i veckan har jag haft fullt upp bland annat en Kapten som alltid säger - men hur svårt kan de vara, hur enkelt som helst, inga konstigheter osv. de finns verkligen ingenting som är svårt i hans värld. soldaterna genomför en övning där dom bär varandra på bår i svårt terräng och tycker de är jobbigt, svårt och tungt. sista hindret är över ett staket och när dom passerat de säger Kapten som vanligt - hur enkelt som helst. därefter ska han själv över och faller handlöst i snön... som sagt: hur svårt kan de vara. klockrent!! många av alla tabbar som vi gör är dock såna  som man måste vara i situationen för att tycka att de är roligt eller så måste man helt enkelt vara militär:/

blev kvar på jobbet över natten igår så de känns skönt att vara hemma i lägenheten i kväll + att de är vilodag...sweet!! ska inte lyfta ett finger förutom en promenad i kylan: P hehe


AHHHH!

imorn gäller de, simtest!! 400m klarar jag nog utan problem men då var de den där j*vla dockan som jag ska hämta på botten och boxsera. hata vatten säger jag bara men de är bara ge sig f*n på att jag ska klara de.

fast än vi har tråkig utbildning nu på jobbet känns de som att jag har haft en bra dag. planerat och genomfört övningar utan några större problem...varit på gymmet och kände ingen större ilska när jag missar nyckalhålet, fastnar i dörren, missar hatthyllan och sparkar i stolen för att jag missade lysknappen. en vanlig dag skulle jag förmodligen blivit väldigt upprörd men inte idag: ) och de bästa av allt, grädden på moset... fått ett mail av M som kommer att komma upp till norr inom en snar framtid. längtar som F A N !!! nu gäller det bara att komma ner på jorden för min del: )

nog svenska?


Första kärleken

inte lika bra morgon som igår, ont i ruggen å magen, känner hur jag bitit mig i kinden under natten och spänt mig vilket innebär att jag inte sovit många timmar samt ångesten för att jag legat och dragit mig till störtloppet skulle börja. sen så blir det inget störtlopp förrän 15.00. BESVIKEN!!! sen kanske de inte ens blir nått då för att de snöat så mykt.
fastnade därför framför datorn och lusläser aftonbladet när jag hittade det där:

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article4212141.ab

de är en undersökning om första kärleken, att man ska undvika den för att glömmer man den inte blir man aldrig lyckig med någon annan. dom anser att om man har en passionerat, bra första förhållande med sin första kärlek kommer andra ha svårt att överträffa de, men jag kan försäkra folk om att de har inte de med att göra utan de har med personen som du blir kär i. "kärleken fastnar lika fort på en lilja som på en lort". vilket i sin tur innebär att det är inte förhållande till din första kärlek du inte kan komma över utan de är personen som du är kär i. förhållande kan vara de sämsta någonsin men ändå kan du inte glömma "den första"...

fått ett lite ryck nu igår kväll så nu är de målat en hel del i lägenheten och den börjar ta form och färg vilket glädjer mig, fått så mykt idèer att jag vet inte vart jag ska göra av dom, måste bara hitta rätt saker så jag kan förverkliga dom, längtar. de får dock vänta ett tag nu eftersom de kommer ett par häktiska veckor nu på jobbet och tester inför skolan i höst.

fått ett nytt smeknamn även...krigsblomman från Piteå,haha!

haha!

bollen är i min hand, trodde inte en dag som börjar med tvätt 7 på morgonen kunde ha en sån bra utveckligenskurva. de här kan jag leva på länge, jag vet att jag inte skulle gå in i de här igen men om jag inte gör de så vet jag ju inte... tänk om, tänk om. jag klara inte av att ha de i min åtanke. då får jag må piss igen, bara sjunka genom jorden och inte klara av att möta hans blick, skämmas så mykt för att jag tror han kan läsa mina tankar. att han ger min bollen är säkert en baktanke i en av alla hans lekar som jag ingenting förstår av, tror jag har den men med en pickosekund vänder de lika fort.
om jag då inte skulle ta dom här tillfällena i akt skulle jag aldrig få känna den här vinnarkänslan, den känslan som gör att vi växer lite grann och ser fram emot vad som händer här näst. man kan nästa rädda hela världen från en världkatastrof och om än den bara vara ett tag är de värt de....bättre älska och förlora än aldrig älskat, brukar man ju säga hoppas bara de räcker i mitt fall

fältdygn

då var det första fältdygnet bortgjort med soldaterna och äntligen är de helg men jag är sååå slut just nu att de känns bara jobbigt att de är helg för jag kommer inte orka göra nått... har precis vaknat från min powernap eftersom jag var upp med soldaterna 5 i morshe för lite konsekverser ska om för att dom inte sköter sig så då fick jag gå hem tidigre. dricker mitt the och undrar om jag ska göra nått vettigt idag eller inte, tror på de senare:P

uppbyggnaden av en mening

pratat med therese ikväll och då insåg jag att allt vi genomgår i livet är uppbyggnaden av  vad vi anser vara mening med livet. vi anser oss gilla olika saker och när de är jobbigt tar vi oss genom det för att de ska bli bättre... ta dig ur en jobbig situation, ta sig genom veckan, se ljuset i slutet av tunneln helt enkelt. skulle vi inte ha dom typiska måndagarna (alltid dagen där allt går fel, snett eller bara trött), skulle vi aldrig uppskatta helgen på de sättet vi gör. skulle vi inte inse att vi uppskattar vissa saker mer än andra hur skulle vi då kunna veta om vi ogillar någonting? alla dessa små byggstenar får oss att inse att de finns någonting längre fram som gör att vi kämpar oss genom vardagen. de finns en mening varför vi gör de, inte bara för att vi måste utan för att när det är gjort får vi tillbaka de på nått sätt. de kanske inte alltid är mätbart men på ett eller annat sätt får vi alltid något gott i de onda. transportsträckan är i bland mer minnesvärd än målet för kunskapen och lärdommen man tar vid. de är helt enkelt roligare än man gör de, ser man dessutom till att någon annan vinner på ens vinst är de bara skratta och le.

min transportsträcka känns som en evighet just nu men jag kommer att uppleva så mykt påvägen dit att jag kan knappt bärga mig tills nästa leende, nästa telefonsamtal, nästa kaffepause, nästa människa jag träffar, nästa stund i mitt liv...vilket just började nyss: P

pek skjutning imorn + min specialitet....snörugby

onoga, kan de bli mer norrlänskt?

trodde faktiskt de ordet fanns i norrlänskan men när inte ens min mamma har hört de är de nog någonting jag kommit på sig. dock beskriver de tydligen mig då: P hehe...
tillbaka i Boden nu efter en helg i Piteå för att hälsa på familjen för att man blivit ett år äldre, vet dock inte om de är nått att fira nu för tiden. ingenting spec. man får göra mer... ingen pub, inget systemet, inget körkort... ingenting man behövt längta till helt enkelt.
fått en damsugare, alltid kul: P en ny fläktrem i bilden dock så gick värmefläkten sönder påväg hem till boden så de var kallt i bilden men man kan ju inte få allt. S har fått testa köra bilden nu också och de gick bra så kvällen har haft sitt underhåll. M, ville bara säga att de känns bra nu. riktigt bra(!) längtade nästan till och me: P men livet svänger fort nu