GabriellaOlofsson

att göra saker bara för att anpassa sig efter någon annan eller någonting annat är ingenting man kan rå för, tycker man om det och vill ha det anpassar man sig samtidigt som man slår sig på fingrarna. sekunden man inser vad man just har gjort går en känsla av obeskrivlighet genom kroppen som en rysning men man har ingen att skylla än sig själv. för att därefter inse att någon måste få skulden.. du har ju offrat för att anpassa dig, du ger och ger men får ingenting tillbaka..

det är inte sant! det är bara ditt eget fel, du ska vara tacksam, du ska anpassa dig men vara medveten om konsekvenserna och det är uppoffringar man gör för varandra. man måste bara se saker från den andra sidan, man prioriterar inte samma saker, ser inte saker på samma sätt och anser inte att samma saker är viktiga.

jag ser det som ett privilegium men undermedvetet räcker det inte till